SÅ JÄVLA BRA!

Grattis på farsdag, alla pappor (som förtjänar det)


Igår var jag och Sompo äntligen på
Håkan Hellströms konsert på hovet
DET VAR GRYMT! HELT JÄVLA GALET BRA!

Håkan själv var såklart skitbra.
Men alla, verkligen ALLA i publiken stod och sjöng med till varenda låt och
 jag tror inte att någon (utom dom två som satt bakom oss) stod still.
Det var en musikfest utan dess like!

Carola i all ära, you know i love you,
men sånt ös som det var igår har jag aldrig varit med om.
HUR kan man inte gilla detta?
Till och med jag skakade rumpan okontrollerat och ville inte gå hem
när konserten efter två och en halv timme var slut.

Sompo, samma sak.
Ena sekunden grät hon okontrollerat,
andra stod hon och studsade av lycka i takt till musiken.
Ja det var grymt. Helt klart.

Våra fina tröjor som vi lagt ner så mycket tid, men framförallt energi på...
...jaa.. dom blev kvar hemma.

Vi insåg, ungefär tjugo minuter innan vi skulle gå till tåget, att vi inte var så fina i dom.
Eller vi kände oss inte snygga.. så vi skulle byta kläder.. men till vadå?
Så det blev akut-stress-kalabalik. Men vi hann.. som alltid.














En underbar kväll och jag är glad att vi gick!
Love you Sompo-lainen

"jag går inte isär när jag går med dig"



                                                                    


Lördag 13 november 2010

Nicole är febrig och grinig och vill allt och ingenting just nu..
en gnutta småfrustrerande skulle jag vilja säga.






Jag har äntligen kommit igång med akrylkursen.
Och jag älskar det!

Det är mycket svårare och mer trixigt än vad jag trodde..
..men det är roligt och jag är ivrig på att lära mig!
Har börjat få kläm på filningen och formen på nageln,
men lägger gärna för tjockt med material. Vilket är big NO NO!
Så jag jobbar på det. :)
Har fått lära oss sätta rätt tipp på rätt nagel och
det är inte lika lätt som det låter ska jag tala om.
Min personliga favorit såhär långt är att malla.
Man sätter ingen tipp utan bygger ihop den naturliga nageln med
material med hjälp av en mall som man sen tar av.



*Bilder som tillhör CND

I skolan så övar jag och min klasskompis (ja vi är bara två) på varandra.
En nagel här, en nagel där.

Men i torsdags gjorde jag mitt första sett naglar (alla tio fingrar) i akryl.
Ida ställde upp som modell och efter något som för
 henne kändes som en evighet, var tio naglar på plats.
Och för att vara dom första så blev jag rätt nöjd.
Hade lite småsaker jag ville rätta till, sååååklaaaart!
Men till och med min lärare tycker jag är för petig
och Ida var trött, så jag hejdade mig och lät det vara.
För den här gången..


Kort och gott.
Är jätteglad över att vara igång och jag känner att det här verkligen är min grej.
Vill börja med nästa steg innan jag kan det första.. men det kallas väl att vara ivrig.
På gott och ont.

På gott skulle jag säga. På ont skulle nog min lärare säga.

Men nu vet ni att jag är igång med allt.
Slänger in lite bilder på Idas naglar nu och när jag gjort fler sett kommer bilder på det.




(Här har jag använt mig av mallar)

Ha en toppenlördag nu - det ska jag ha:
HÅKAN PÅ HOVET IKVÄLL MED SOMPO!
Så alla ni pryda jävlar bör hålla er inomhus!

Tjingeling
                                             

                                                                                            


Som en helt ny människa.

För det är lite så det känns..
Är gladare, piggare, snyggare och mer stressad.

Allt känns bra bra bra nu!

Om allt går som det ska är jag diplomerad
manikyrist och pedikyrist inom 20 dagar och det känns fint!
Hoppar på akrylkursen på måndag dessutom så det är full fart framåt.



Plugga plugga plugga!
Det är tur att man tycker det är så himla roligt,
 för det är hur mycket som helst att lära.

Som att nagelroten heter Matrix, och nagelbandet heter Hyponychium osv..
Ja ni förstår..

Att ta hand om den naturliga nageln var inget jag hade intresse för när jag sökte till kurserna,
utran manikyrist/spa kursen var obligatorisk för att kunna ta en kurs i konstmaterial.
Men det är fasiken inte så dumt. Man kan ju göra sina egna naglar riktigt, riktigt fina.
Och när man har kunskap och tillgång till riktiga bra produkter och verktyg så är det fantastiskt kul.

Så nu vill jag att ni börjar komma.. även om det är konstnaglar ni är intresserade av.
Man måste börja med den naturliga nageln för ett bra resultat av konstnagel.
Och nu när jag har utbildningspriser är det bara att passa på!

Var inte snåla nu.. Unna er till och med en spa behandling.
Det är perfekt nu när vintern är här och många får torra, nariga händer.
Du får lägga händerna i vattenbad, får dom peelade, inpackade och insmorda.
Korta naglar kan faktiskt också vara snyggt när man fixat till dom.




Kommer i dagarna att ta hem Shellac.
Ett alternativ till er som VILL ha kortare naglar.
Man kan säga att det är en blandning av gelé och nagellack.
Man penslar på det som ett lack, men härdar det i uv-lampa som gele.
Det ser ut som gele och går även att göra på tånaglarna. Riktigt fräscht!
Man kan välja på heltäckande färg, fransk eller naturellt/glansigt. Det är som man själv behagar.
Det blir en förstärkning av den naturliga nageln, men man kan inte göra förlängning.



Jag hoppas vi ses i mitt kök snart!
Tjingeling!


Måndag

Måndag.
Ny vecka, nya möjligheter.
Nya nyheter!



Nicole var hemma från dagis hela förra veckan. '
Eller ja, hon hann gå måndag innan hon blev sjuk.
Jag åkte in till Danderyds barnakut på tisdageftermiddagen efter att ha fått det rådet av vårdguiden.
Nicole hade hög feber som inte gick ner trots alvedonen jag gav.
Jonas underbara syster skjutsade oss och min underbara Sompo
följde med som sällskap så Johanna skulle få åka hem direkt.

Efter diverse undersökningar och stick i både fingrar och tår
kom dom fram till att jag åkt in för tidigt. (?)
Det hade inte gått tillräckligt lång tid för att kunna se på blodproven vad som var fel.
Så det var bara att åka hem med massa alvedoninstruktioner och invänta onsdag.
Jonas sjukade sig och vi åkte tillbaka till akuten kl 09:00 på onsdagsmorgonen.

Denna gång hade sänkan stigit från 40 till 95 och vi fick bekräftat att Nicole hade en infektion.
Nästa projekt var att ta reda på vad och vart. Öra-näsa-halsprov var negativt.

Eftersom min dotter verkar ha ärvt min rädsla för doktorer och sjukhus
var det omöjligt att försöka lyssna på hennes lungor.
Så vi blev skickade till lungröntgen. Otroligt obehagligt.
Det var massa gamla tanter och farbröder som skjutsades
 runt i sängar och såg allmänt döende ut..
..och så vi. Med våran ettåring. Kändes inte roligt och jag hoppas vi slipper det igen.

Eftersom barnakuten bett om ett "akutsvar" så var det inte hundra procentigt.
Men det visade lunginflamation.
För att utesluta urinvägsinfektion fick vi sätta på en
påse i blöjan och vänta på att Nicole skulle kissa.
Vi väntade och väntade och väntade...och vääääntaaadeeee.

Tillslut gav doktorn upp och sa att han var 90 procent säker på att det var
 lunginflammation och att vi skulle börja behandla.
Skulle röntgen komma med något annat efter 24 timmar skulle dom ringa oss.

Ingen ringde och idag är vi inne på antiobiotika-dag nr 6.
Nicole är pigg och busar som vanligt men ska vara hemma från dagis denna vecka
 för att vila upp sig ordentligt.
På doktorns order.. så det är inte jag som är överbeskyddande mamma...bara.


Nu till nånting helt annat..

Min älskade vän Erika Bölander blev mamma igår kväll!
Jag är så himla glad för henne och Des skull.
Det blev en liten pojke..
..får se om det blev en liten Romeo. Hoppas! Det är ett fint namn.
Jag är helt exalterad!
Jag längtar ihjäl mig efter att få träffa alla tre och framförallt den lille nykomlingen!
Att få fråga ut Erika om förlossningen.. jag vill veta allt!
Grattis älskade, underbara du!




Tillbaka till mig.. haha!
Jag ska äntligen få gå mina kurser. ALLT är klart.
Nu gäller det bara att vänta in kursstarten den 25 oktober.
Så när ni vill ha fina naglar till ett billigare pris (inte gratis!) så är det bara att komma till mig!
Okej? DEAL!

Jag tog ett lite större lån än kursen gick på
 och igår var jag och min karl iväg och unnade oss lite medans Nicole var hos mormor.
Jag tyckte jag var värd lite snygga höstkläder och jag hittade faktiskt en del fint. Kändes bra!
Köpte varsin reebook tjöja till mig och Jonas..
Jonas.. som för övrigt tyckte jag var jättepinsam som ville matcha.
Haha.. älskade gubbe!

Men nu måste man ju ut i dagarna och shoppa bebiskläder också!
Åh, kom hem! Kom hem! Kom hem!



Slänger in några egobilder i min nya favorittröja!




Alla andra tar ju kort på sig själva i spegeln, så jag hängde på..ehm..



Tjingeling!


"Där vinet går in, går vettet ut"

Dags för lite bloggande igen efter en lång paus



Jag har precis haft en diskussion med en kär vän angående min inställning
 till alkohol och vad jag hade skrivit på facebook.

Så här är det, jag skriver ner min personliga åsik och hoppas på att ni som läser förstår mig rätt.
Min vän tyckte det var dubbelmoral, så vi får se vad resten tycker.
Egentligen får ni tycka vad ni vill, hehe. Men jag tycker såhär:


Vissa människor kan dricka alkohol och vara glada, trevliga och ha en rolig kväll.
Andra kan inte det. Männsikor sitter hemma i sina hem och dricker.. för att dom måste.
Missbruket av alkoholen är det som jag anser vara problemet.
Att folk runtomkring kommer till skada pga människor missbrukar alkohol.
Och ni vet nog lika väl som jag att det är för många, unga som gamla.
Idag är det inte konstigt att träffa på en 20 åring som kallar sig själv alkolist. (!!??)

Att vara medberoende är inte ett val man tar, det är en roll du fått pga någon annans val.

En gång i livet har man alltid ett val!
 Oavsett vad någon annan säger så anser jag det.
DU väljer vad du vill göra. Ingen annan.


Men att din pappa sitter och är på fyllan varje kväll eller att din mamma
 inte kan ta hand om dig och dina syskon för att hon är full hela tiden är inte ditt val.
 Det var en gång deras. Och är.
Varje gång man tar flaskan till munnen gör man en
medveten handling som man VÄLJER att göra!

Många människor dricker och stör inte en jävel medans andra dricker och sabbar liv!
Jag bryr mig inte om dom som dricker, har en trevlig kväll och sen går hem och sover.
Det rör mig inte i ryggen..


Men man kan inte förbjuda vissa att dricka. Det funkar inte så.
Därför anser jag att man skulle förbjuda alkohol för alla.
För det gör mer ont än gott. Det negativa väger så mycket tyngre.

Det var här någonstans min vän ansåg att det fanns dubbelmoral:
Vissa ska få dricka andra inte?
Bara för att det inte är förbjudet att dricka, måste det ju ändå vara fel?


Ja det är fel.. det är fel att folk som inte kan hantera alkoholen får dricka.
Jag tycker det. Det står jag för.
Men jag vet att man måste ta bort den helt för att det ens ska finnas en liten
 chans till förändring och då får alla "lida", även dom som dricker med måtta.
  I mina ögon skulle det absolut vara värt det.
Om alla människor drack med måtta så skulle det inte finnas ett problem.
Eller?

Kanske minskade våldtäckter, onödigt våld, misshandel och dödsfall.
Olyckshändelser med för den delen.
Som att decka i snön och frysa ihjäl som en kompis till min bror gjorde.


Slutsats: Det är missbruket som är problemet.

Jag har så mycket erfarenhet av just alkoholmissbruk att inget
 i hela världen kan rubba min inställning.
Däremot måste jag acceptera att alla andra inte tycker som mig.

Jag har väl sett för mycket antar jag.. men det var inget jag valde.



AVUNDSJUKA ÄR ETT SLAGS BERÖM

Detta inlägg är tillängnat en viss person.
Jag VET att du läser, bitch!



Nyfikenhet är att villigt stolt och ivrigt erkänna sin okunnighet

Nyfikenheten är svartsjukans dotter

Nyfikenhet är inget annat än fåfänga.
För det mesta vill man veta något bara för att kunna tala med andra om det


Avundsjuka är konsten att räkna andras glädjeämnen istället för sina egna

Avundsjuka är den mest uppriktiga formen av smicker

Det motsatta till vänskap är avundsjuka: Avundsjuka är att vilja vara någon annan




Spontant känner jag en otrolig irritation, men samtidigt ett nöje i det hela.
Först fanns du. Sen fanns du inte. Nu finns du igen och du stör mig..
..och roar mig.
Nolla!



Jag vet att du vill ha mitt liv, men tyvärr... it´s mine.





TJAAA BLOGGEN!

Sheeeeet vad länge sen jag uppdaterade!
Sorry, det verkar nästan som om jag gått och skaffat mig ett liv!


Egentligen inte, har bara hållit mig sysselsatt.
Sompo har ju kommit hem såå.. haha!

Jag har faktiskt försökt ta vara på det fina vädret så mycket jag bara har kunnat.
Sen vi kom hem från Kreta har jag liksom varit kåt på solen..
Man vill gärna behålla den lilla färg man lyckades samla på sig där.
Har inte gått så jättebra, så jag tror jag ska hälsa på solariet liiite.
Om jag har råd det vill säga.

Det är så sjukt mycket den här månaden.
Jag älskar det, min plånbok lite mindre.
Idag är det morsdag och mamma fick lite småsaker. Såklart.
I love you mami!

På fredag tar min lillebror studenten, på lördag är det 30 års kalas för Johannas Daniel.
Söndag fyller mamma år. Onsdag veckan efter fyller MIN UNGE ETT ÅR! JAG DÖR!
Samma fredag tar Maria studenten och lördagen efter det har vi kalas... ANDAS!

Sen har man ju såklart alla underbara räkningar att betala och plus att jag har köpt biljetter till
 HÅKAN HELLSTRÖM! :)
Jag och Sompo ska gå på hans konsert i November på hovet och det kommer bli grymt!

Just nu sitter jag och fördriver tiden medans min soppa på typ tio liter ska koka färdrigt.
Japp, det är dags igen. En ny diet på gång. Haha!
Nu tänker ni säkert: Tröttnar hon aldrig? Ska hon ialdrig ge upp?
Jag tänker faktiskt precis samma sak. Men tydligen inte.

Den här gången har jag även lurat med min stackars karl,
så vi får stötta varandra i en vecka.
Man får iallafall äta så man blir mätt och det är ju bra.
Vi har ju kommit fram till att fasta inte var min grej.
Kanske detta är? Soppdieten.
 
Utgår från en grönsaksoppa man kokar själv sedan frossa i frukt och kalla grönsaker.
Det luktar iallafall gott.

Sådär, nu har jag lättat mitt samvete (tampoo).

Ta hand om er och håll tummarna för att jag kanske har något kul att skriva om snart.
Typ vad jag tycker om alla märstas ragator eller nåt.. sånt har jag rätt mycket på lager såå..

På återseendeeeeee!



...

Det finns så många "jag-borde" nu,
men jag vet inte vart jag ska börja.


När jag har massa sker som ska göras så blir jag som handlingsförlamad.
Jag borde börja sortera tvätt som ska tvättas och tas med till Kreta.
Jag borde vaxa klart mina ben.
Jag borde ta en dusch.
Jag borde börja fundera på vilka och hur mycket kläder jag ska ha med.
Jag borde lägga fram kläder som Nicole ska ha med...
och så vidare..



Istället sitter jag och ältar sönder en sak.
Jag måste bara lätta på hjärtat.


Trots att jag skaffat barn och är mamma nu, så är jag samma person som innan.
Det känns som jag vill skrika:
 HALLÅ DET ÄR JU JAG! NATHALIE! PATTA! MAJVOR! NATTA!

Jag vet inte om jag överdriver men jag känner mig så jävla besviken.
Av flera olika personer och anledningar.

Jag skulle inte välja bort en vän pga andra intressen eller prioriteringar i livet.
Om du inte vill skaffa barn. So what!? Vad rör det mig och min relation till dig?
Det känns som att folk medvetet eller omedvetet väljer bort mig och
jag tar för givet att det beror på att jag blivit mamma.
Vad annars? På vilket annat sätt är jag förändrad?

Lika väl som man sitter och disskuterar sina olika jobb eller olika killar eller olika ALLT
så pratar jag om mitt barn, BLAND ANNAT. Och?
Är det en SÅN STOR grej? Jag bara undrar..

Jag tror också det beror på mitt icke-drickande.
Bara för att man inte kan supa ihop, så finns det inget gemensamt.
Vad är det för en jävla vänskap, ursäkta mig?
Jag blir verkligen upprörd.

Lika väl som jag ska förstå och acceptera att alla inte tänker barn i första hand,
utan sig själva och en karriär,
att resa och festa och träffa nya människor, åka till nya platser, uppleva nya saker...
Lika väl måste väl jag förtjäna detsamma tillbaka, eller?

För mig är inte en karriär med mycket jobb och mycket pengar the thing in life.
För mig är och har det alltid varit att få känna kärleken till ett barn.
Att få känna barnets kärlek till mig.
För mig är ett: Mamma jag älskar dig, mer värdefullt än alla pengar i hela världen.
Att få natta min dotter och känna att bara hos mig är hon trygg och hon känner samma sak,
 är viktigare än att göra karriär och bli framgångsrik.
Att få se henne utvecklas och förvandlas till en liten egen
 individ är i mina ögon den största gåvan en människa kan få!

Men det betyder inte att det måste vara samma för dig!?
Och är det inte det, då är vi inte vänner... hm..

Varför kan det inte bara vara okej att tycka olika?
Sen NÄR blev detta ett problem? Berätta, för jag tycks ha missat det!


Hur som helst känner jag att jag behöver inte några låtsasvänner som bryr sig ibland.
Som kan ringa i brist på annat eller bara hör av sig
 om dom ser att jag skrivit något på facebook.
NEJ TACK!

Känner du dig träffad har du antagligen anledning..
Då behöver vi inte ha den här "låtsas vara kompisar bara för att så gör man" -grejen mer.
Ni behöver inte betrakta mig som en i kompisgänget,
för jag ser definitivt inte er som vänner längre.
Hårda ord, hårda bud.
Jag kör hårt mot hårt. Och jag känner mig HÅRT dissad, av flera stycken.

Men det är OKEJ. Vissa glider man isär med och så är det.
Men ska detta vara den avgörande faktorn?



Vill tillägga att jag inte riktar detta inlägg mot den person som jag pratade med detta om idag.
Det bara utlöste mina tankar och känslor. I love YOU!

Jag vet vilka mina riktiga vänner är och er tänker jag vara rädd om.
Tack för att ni är äkta. Det betyder mycket. NI betyder mycket och jag älskar er.




Picnic på gården

Oavsett vad du ger en kvinna så kommer hon att ge dig någonting bättre.
 Ger du henne en spermie ger hon dig ett barn.
Ger du henne ett recept ger hon dig ett mål mat.
Ger du henne ett hus ger hon dig ett hem.
Ger du henne ett leende ger hon dig sitt hjärta.
Hon multiplicerar och förstorar allt oavsett vad du ger.
Så...
om du ger henne någon skit så kan du förvänta dig ett helvete tillbaka!


Den var väl ganska bra? Tycker det stämmer till viss del.
Haha, kopierade den från facebook.. från min morbrors frus status.


Idag har jag och Nicole haft en mysig förmiddag på gården.
För första gången fick hon undersöka vad som finns utanför väggarna.
Tillsammans med kusinen Nellie och hennes mamma Rosie. Väldigt mysigt!
Solen sken, Nellie åkte kana och Nicole åt grus. Och gräs. Och pinnar. Och godispapper.
Ja det är väl bara att vänja sig. Hon älskar verkligen att vara ute.
Och allt blir tusen gånger roligare när Nellie är med.
Förstå vilket helvete vi kommer få med dom två när dom är 14!










Jag har i en veckans tid nu vara sjukt trött. Blir trött runt fyra tiden på eftermiddagen,
och sen håller det i sig tills jag går och lägger mig på kvällen.
Skit konstigt. Jag som i vanliga fall har svårt att sova på kvällar och nätter,
slocknar bara jag lägger huvudet mot kudden. Hm..
OCH NEJ, jag är inte gravid!

INATT KOMMER SOMPO TILL SVEDALA!
I natt runt tolv anländer det lilla livet på arlanda flygplats,
och imorgon bitti kommer jag och Collan stå och stampa utanför hennes dörr!
Tidigt som satan! Hur skulle vi kunna vänta liksom?



Nu ska här lagas spagetti och köttfärssås, sen träningsdax!






All makt åt Tengil, vår befriare!

Jag sitter här, i väntan på Ida och käkar mariekex.
Fan vad goda dom är! Jag hade glömt.
Får mig att tänka på dagis och våra utflykter till mulleskogen.
Mulle, som var ett troll under en sten, bjöd alltid på mariekex.


Jag kanske borde gå ut, men känner verkligen inte för det idag.
Har en sån sjuk träningsvärk efter gymmet igår så jag vill bara vara stilla.
Jag ska till sats ikväll dessutom så det kanske är OKEJ att skippa promenaden idag.


Däremot borde jag gå ut och sola lite. Har nog aldrig varit såhär blek, ever!
Med tanke på att vi åker till kreta jättesnart.
 Alla kommer titta på oss och veta att vi är "dom nya". Haha!
Så gjorde alltid vi i Thailand. "Dom måste ha kommit idag! Kolla vad bleka dom är."

Jag känner lite blandade känslor inför den här resan.
Först var jag bara rädd för flygresan, men det är jag alltid.
Väl där nere är det ju mys.
MEN nu när vulkaner och skit har börjat vakna... känns sådär.
Visst, vi kommer säkert komma ner, det tror jag inte blir några problem.
Men när vi är där och ska ta oss hem kommer garanterat den där Katla vakna.
Den jättestora, megabamse vulkanen som alla bara väntar på.
Ni hör ju bara på namnet, Katla. Det är liksom draken i Bröderna Lejonhjärta!
Jag har ingen lust att behöva leka bög Jonathan som ska rädda tönt Skorpan.
Förlåt alla barn.

NEJ TACK! HÅLL DIG LUGN, KATLA!


I helgen var jag på hajk.
Neeej, jag skoja. Men det var fan inte långt ifrån.
Jonas, Carro och Johan kom på den briljanta iden förra veckan, att vi skulle klubba gäddor.
Så i lördags åkte vi fyra, Nicole, Jonas syster (johanna) och hennes kille (danne) till Västeräng för att göra det.
Jag är ingen fiskefantast, så jag var lite småsur över att min lördag skulle slösas bort på sån skit.
Men det var ganska mysigt. Vi hade fint väder, fika och Nicole var överlycklig!
Jag, Nicole och Johanna satt på vår filt och rörde oss inte mer än vi behövde och de andra sprang runt med varsin stock i högsta hugg, som ett gäng infödingar, och jagade gäddor. Haha, herregud!
Ni är sånna töntar, men jag älskar er för det.

Vi grillade korv, pratade massa skit och jag måste erkänna att jag var nöjd med dagen trots allt.
Jag är inte sämre än att jag kan erkänna att jag har fel. Ibland. Oftast har jag rätt.


















Min soffa kom inte i slutet av förra veckan och nu är det början av dennna.
Så nu SKA den komma, innan onsdag! KOM IDAG!!!
Jag vill inte vänta längre! Jag hatar att vänta!




.

Tack alla för omtanke och kärlek idag
Jag är lyckligt lottad att ha så många fina människor omkring mig


Nu har jag googlat i ungefär en timme och är super påläst om diabetes.
Det som hände idag var att min pappa hamnade i insulinkoma, pga av för lågt blodsocker.
Som tur var hann han ringa mig och min mamma innan han tappade medvetandet.
Behöver absolut inte vara någon fara om man behandlar i tid,
men om personen ligger medvetslös för lång stund så kan hjärnskador vara
en av många saker som kan hända.

Min pappa har aldrig hamnat i detta tillstånd förut och att se det utan att veta orsaken var hemskt.
För både mig och min bror. Något av det värsta jag varit med om.
Jag trodde min pappa skulle dö, mitt framför ögonen på oss idag.

Men nu är han hemma igen, jag pratade med honom alldeles nyss och det första han säger är:
Faan vad bra jag mår fia!

Så jag ska försöka lita på det och på att han ringer om det skulle vara något.
Måste försöka sova också..
men jag har en tendens att bearbeta saker utav bara fasen när jag ska försöka sova.
Inget jag kan hjälpa... Så vi får se.


Jag vill åter igen säga tack till alla er som visat att ni bryr er.
Jag är väldigt tacksam och hoppas jag inte skrämt upp er för mycket.


Pappa, ibland är du dum och gör mig fruktansvärt arg.
Men jag älskar dig och vill att du ska må bra.



.

Min pappa kunde ha dött idag.
Tack vare mig och min bror klarar han sig...
och tack vare dom underbara ambulanskillarna.


Jag är märkt för livet.
Aldrig igen.


.

Det regnar här i stockholm idag..

När vädergudarna sviker
  är det tur att man har vänner som lyser upp dagen!


Igår var Caroline och Johan här.
Jag älskar det! Att vi träffas så ofta!
Carro, jag tror jag börjar bli kär i dig.
Du gör mig så himla glad, alltid, hela tiden!


Idag hade jag och Ida mysfrukost.
MÄNGDER av godsaker!
Sen gjorde Ida det bästa en vän kan göra..
Hon passade Nicole så jag kunde göra mig fin.
Sminka mig länge, platta håret.. ja ni vet.
Tack fina älskling!

Så idag lyckades jag få en snyggdag!
Det är man inte så bortskämd med..
Faan vad bra det känns!

Och som grädden på moset denna snyggdag,
så kom det två gravida snyggingar och hälsade på mig.
Jennie och henne lillasyster. Båda två med en bulle i ugnen.
Direkt tänker man: åh vad mysigt att vara gravid..
Men ganska snabbt kommer jag på att: Nej.. inte så mysigt.

Men ni var otroligt fina båda två.
Önskar er all lycka!
Och lilla Jennie som ska ha om 24 dagar eller nåt sånt.
SKIT SNART!
Det kommer gå hur bra som helst!

Vad kul med en liten bebis, nu när min har blivit så stor att hon går och allt.
Inte hela tiden, men mycket!
Och snart börjar hon på dagis..
Nej jag vill inte prata om det här! Jag börjar nästan gråta!
SEPERATION ÅNGEST!
Jag kommer gråta varje dag jag har lämnat henne hos
 någon annan som ska passa henne och hundra andra ungar..
NEJ nu slutar vi tala om det här sa jag!


Fick veta idag att vår soffa kommer antingen imorgon eller på fredag,
eller i början av nästa vecka! Iiiiiih!!!
Jag längtar ihjäl mig! Jag ska ligga i min soffa hela tiden, varje dag
och bara känna mig liten, för att den är så stor. Jaa!

Efter att jag fick skriva av mig lite ilska igår så är jag helt tömd på negativa energier
och allt känns bara så himla bra och glatt!
Jonas är gullig, jag är gullig, Nicole är gullig och snart kommer min gulliga soffa!
OCH jag har världens gulligaste vänner och familj!

Jag blir inte ens ledsen när jag sitter här och tittar ut genom
köksfönstret och ser att det spöregnar ute.

Härligt med sånna här dagar!
Fler snyggdagar åt folket, kungen!



Här kommer några nya, snygga bilder!



















Jag ljuger så bra...

Ibland undrar jag om alla dumskallar plaserats i vår lilla håla,
eller om dom hittat hit alldeles själva.


Min dag började med ett sms och så var allt igång.

Mina damer och herrar,
jag fick idag höra att jag, Nathalie Ericsson är mytoman.

Jo men så var det visst.
Det har en brudjävel som jag träffade EN gång, under ca TVÅ timmar, kommit fram till.
Under dessa två timmar hann jag typ få fram några okej,eftersom  hon själv
rabblade upp hela sitt livs historia för att komma fram till EN sak jag frågade.

Hon ställde en diagnos helt enkelt. Nathalie verkar vara mytoman.


Sen fick jag höra att jag visst springer runt och gömmer mig.
Jo men visst.
Hon har letat efter mig på ica och på gården men har ALDRIG stött på mig,
vilket är VÄLDIGT konstigt eftersom vi bor så nära varandra.
Men ni hör ju själva...

OCH

Jag har, inte nog med allt detta, även skickat min karl på henne.

Låt mig summera denna händelse.
Jag låg deckad i magsjuka och denna "någon" trakasserar mig på mobilen
så Jonas tar den och skriver ett sms:

Hej.
Nathalie ligger sjuk, så jag ber henne höra av sig till dig när hon mår bättre.
Mvh Jonas.


I vanliga fall hade jag skrattat åt denna händelse och hoppats
på att det lilla livet snart skulle skaffa sig en hobby eller något.

Men jag blev så sjukt förbannad när jag fick detta berättat för mig att jag direkt ringde upp
brudhelvetet och frågade vad fan problemet var.
Så klart hade hon varken sagt bu eller bä, utan den som sagt allt detta hade missuppfattat.

OAVSETT VILKET: GET A FUCKIN LIFE!

Hur i helvete kan man säga att någon man knappt träffat är mytoman?
Okej om hon tyckte jag hade ljugit för HENNE eller något..
Men mytoman? Inget litet påhopp från psykobitch her self.

GHA! Blir arg nu bara jag tänker på det.
Hon har varit så jävla på och nu har det varit lugnt en liten period och sen POFF!,
Im back!


Hela skiten handlade om att jag var skyldig henne 130 kronor som jag skulle lämna tillbaka idag.
Men eftersom jag hade sagt att jag skulle försöka fixa det innan idag och inte gjort det,
är jag tydligen en mytoman och allt vad det nu var.
Jo just det. Jag skulle även beställa kläder av henne, men hade inte råd..
Dumma, dumma mytoman mig!

Jag vet, 130 kronor är ingenting..
 men jag var fattig fram tills idag och jag har ett barn att försörja..
OCH DET VAR OKEJ... men tydligen inte..
så man kan ju fråga sig vem som är mytoman eller inte?

Jag gav hur som helst pengarna till vår gemensamma vän och bad henne lämna dom.
Men när hon väl skulle få sina sjuuuuuukt viktiga 130 kronor, så gav hon bort dom till vår vän.

Så min fråga är: Har du inget bättre för dig?
Eftersom allt handlade om dessa pengar, varför tog du dom inte?

Först tänkte jag skicka henne ett sms och fråga om hon var rolig...
Men sen kom jag fram till att.. skit samma!
Nu är våra band klippta och jag kan leva mitt underbara,
fantastiska liv med possitiv energi och du kan ju sitta i din
lägenhet och trakasera någon annan stackare.
Jag behöver inte folk som drar ner min tillvaro i mitt liv.
Jag har fina vänner som gör mig glad. Det räcker för mig. Jag stannar helst där.

Så bye bye baby.
Jag tänker fortsätta gömma mig för dig, på ica och på gården. Överallt!








YEAH I KNOW..I SUCK!

Ja min fasta fungerade inte som jag tänkt.
Jag erkänner: JAG ÄR INGEN SUPERWOMEN. (jämt)


Skiten var, om jag får försvara mig,
att dag nummer två bjöd på en sjuk huvudvärk och trötthet.
Jag har alltså haft migrän sen jag var sju år, så jag överdriver inte.
Jag kunde inte röra mig!
Sen läste jag i mina papper och där stod det ju att dag två och dag tre
 var "kura ihop sig dagar" och innebar huvudvärk, frossa och trötthet.
Jag hade missat det...
Men jag tror helt klart att om Jonas är hemma och tar hand om Nicole
 dom jobbiga dagarna så klarar jag det, utan problem.
Nu var jag ensam med Nicole och det var inte så upphetsande.
Men jag klarade en och en halv dag iallafall. Kanske gjorde någon nytta...
...kan vi hoppas och låtsas.

Har haft ett par superfina dagar..
..mys med carro blandannat.
Förlåt att vi inte kom igår baby.. du vet hur det är.
Love you!

Igår hade jag en heldag med min familj.
Vi promenerade, shoppade och åt god mat.

Jag köpte nya vårkläder. Så himla fina!
Jag hade presentkort kvar från det att jag fyllde år.
Så det blev en skjorta, ett linne och nya lacoste skor till det. Miihii!


I did the fjortisthing, just for you.
Notera att hela min familj stod brevid och skrattade.
Så varsågoda!



Nicole var också vårfin i sin skinnjacka

Nu har jag precis kommit hem från ett hårt gympass med mamma och Stefan.
Stefan skulle visa oss massa grymma övningar. Vi klarade... en halv typ!
Vi bara låg och skrattade åt oss själva och åt varandra. För att vi var så dåliga.
Snart kommer mamma ner från valsta, för att vi ska promenera upp igen tillsammans.
Haha, jag vet! Vi är besatta. Men man mår bra! PROVA!


Nej nu har jag inte tid för det här mer..
Ska pussa lite på min karl innan han drar på forbollsmatch i Uppsala.




RSS 2.0